Ny internationell forskning visar att många svenska skolreformer inte föregåtts av utvärderingar utan baserats ideer eller teorier som lanserats som sanningar. Åldersblandade klasser, problemorienterad undervisning, läxor och skriftliga test är metoder som är skadliga eller bara ger måttlig effekt på inlärningen, skriver Knut Sundell, Sven Bremberg och Martin Karlberg.
Många är de som har ideer eller är övertygade vad skolan skall göra för att förbättra elevernas kunskapsresultat. En del av dessa ideer blir till
¨sanningar¨´som ibland till och med ligger till grund för beslut eller rekommendationer till förändringar av skolans organisaton eller arbetssätt.
John Hattie har i en nyutkommen bok (Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement) sammanställt resultat från mer än 52 000 studier av ungefär 83 miljoner elever. Detta är en sammanställning som vi som leder eller arbetar inom skolans verksamheter borde ägna stor eftertanke åt.
Flera av de saker som myndigheter och experter förespråkat stämmer dåligt överens med de resultat som Hattie kan påvisa är det som ger bättre resultat. Åldersblandade klasser, problembaserad inlärning, att elever själva ska bestämma sin inlärning, mentorskap samt helordsmetoden respektive motorisk träning för läsinlärning
är faktorer som ger svagare effekt än vad som kan förväntas om eleverna inte alls gick i skolan. Anat som endast gett måttlig effekter är mindre klasser, individualiserad undervisning samt läxor och skriftliga test.
Vad ger då resultat enligt Hatties studier?
Minska störande beteenden i klassrummet, fonetisk träning för läsinlärning, strukturerad utvärdering av lärarens undervisning, undervisning i högre takt för begåvade elever (inte att förväxla med grupper för begåvade elever) samt undervisning där läraren klargör vad eleverna ska lära sig, lär ut stegvis och exemplifierar, kontrollerar att eleven förstått och sedan låter eleverna successivt öva allt mer självständigt under lärarens tillsyn.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar