Vi har nog alla med förfäran och olust hört och läst om våldtäkterna och ryktesspridningen i Bjästa. Uppdrag Gransknings reportage satte igång många starka känslor hos oss alla. Hur kunde så många vuxna göra så lite för att stoppa en ryktesspridning om den flicka som blev våldtagen på skolan och sedan inte trodd trots att den pojke som utfört våldtäkten i skolan erkänt och dömts för brottet?
Är människorna i Bjästa helt annorlunda än du och jag eller är det så stora krafter som kommer igång när rykten sprids mun mot mun, på bloggar, i fikarum och vid middagsbord.
Hur hade du och jag reagerat i samma situation? Jag hoppas och tror att jag reagerat med att ifrågasätta rykten och att bjuda motstånd mot de som ¨säger att de hört att ....¨ Jag hoppas och tror att jag inte skulle föra ett rykte vidare till andra, men vet jag riktigt säkert? Har jag och du någongång kanske utan att vara kritisk mot det vi hört trott på rykten om personer som om det varit en sanning. Vi kanske också någongång varit med och spridit rykten utan att veta om det verkligen stämmer med verkligheten.
Händelserna i Bjästa är förfärliga och värd allt fördömande men det kanske är som Lisa Tegby skrev i VK häromdagen - "Det hände i Bjästa - men tänk om det handlar också om oss"
Vid ett flertal tillfällen, så också när det gäller Bjästa, framkommer det, när man skrapar på ytan, att det mycket vinklade reportage som media gjort inte ger en rättvisande bild. Jag tycker det är otroligt frustrerande och skrämmande att inte kunna ha tilltro till de olika typer av granskningar som görs i media. Deras hunger efter sensation är så stor att det ofta knappt går att känna igen originalhändelsen.
SvaraRaderaJavisst, ryktesspridning är farliga saker, såväl i fikarum som på bloggar. Händelserna i Bjästa visar på ett fegt agerande av dem som inte vågade stå upp för en utsatt person, flickan i detta fall. Därför är det av yttersta vikt att vi människor, när vi upplever och bevittnar orättvisor, olagligheter, ja felaktigheter över huvud taget, reagerar och agerar via de tillåtna samt lagstadgade vägar som finns i vårt samhälle. Tack och lov för att vi lever i ett land där vi har yttrandefrihet, offentlighetsprincip, tillåten facklig verksamhet, arbetsmiljöarbete etc. Dessa är de medel vi bör använda oss av för att åstadkomma förändringar, motverka orättvisor och undvika att bli skrämda till tystnad.
SvaraRaderaDet är också, i olika sammanhang, viktigt, att personer i chefsposition vågar ta tag i konflikter och missförhållanden...gärna innan fjädern hunnit växa till en präktig höna!
SvaraRadera